Sångprogram med Ottanders och Lindblads sånger

Ottander, Otto Alfred, f. 6.10.1842 i Edshult, Småland. Fadern var knekt och skräddare. O. studerade i Eksjö, Jönköping och Uppsala. Han prästvigdes för Linköpings stift 1870. Efter komministertjänst I Hässelby, Småland, blev han komminister i S:t Olai förs., Norrköping, och från 1893 kyrkoherde i Östervåla, dit han kallats som fjärde provpredikant. 1905 blev han kontraktsprost i Fjärdhundra norra kontrakt.

 

Sång nr 1.

Kvitt, kvitt. eller Lov, ära och pris, o min Frälsare kär. Skriven 5.12.1875, tryckt  i Sjungen Herranom alla land, 1877. Melodi av J. A. Hultman i Solskenssånger 1937.

Hur sjöngs den innan Hultman skrev sin melodi? I sångboken Det glada budskapet utgiven av August Andersson (Häst-August) 1888, anges den sjungas till melodin Min Fader regerar mång tusende land eller som vi känner den i nyare översättning Jag äger en fader så mäktig och rik med refrängen Jag är barn till en kung..

 

Lindblad, Johan Michael, präst och författare, f. i Karlstorps prästgård, Småland, Kristi himmelsfärdsdag, 16.5.1817. Hans far var C. J. Lindblad och hans mor Helena Maria Chrysander, dotter till prosten Chrysander.

J. M. studerade i Växjö och Uppsala, hade tidvis informatorstjänst. Prästvigd 1840 och blev under sin adjunktstid i Gränna känd som läsarpräst. Efter pastoralex. 1848 blev han kyrkoherde i Öved, 1870 kontraktsprost. Avled 13.12.1893. L. utgav bl. a. uppskattade predikosamlingar och Andeliga sånger, där han övers, framför allt H. A. Brorsons psalmer.

 

Sång nr 2.

O Jesus, kärleksrike. Missionsbön, tr. i Andeliga Sånger 1848, de båda avslutningsstroferna av I bön vi vilja vända. Mel. i Str: Den blomstertid nu kommer.

Mel. tidigast tr. i 1697 års koralbok, trol. en svensk folkmel., som tidigare använts till en visa, vilken, vad texten beträffar, finns upptecknad i Harald Olufssons visbok från 1573 med texten Greven av Rom.

 

Sång nr 3.

I fjärran mörka länder. Missionssång, tr. i Andeliga Sånger 1848. Mel i Sions Toner: Re;n bådar morgonstjärnan. Melodin är använd till ett flertal kända sånger t.ex. Stå upp, stå upp för Jesus och I Jesu namn vi börja ännu ett nådens år.

 

Sång nr 4.

Kom till oss, du himmelska duva. ”Guds barns bönesuck före predikan” är dess rubrik i Östra Smålands Missionsblad nr 3 1876. Den skrevs 15.1.1876.

Här används melodin till, Kom, Helige Ande, jag beder.

Mel. har stor likhet med en tysk folkmel., tr. 1810

Denna mel. går igen också i Aug. Bondesons Visbok II till texten En flicka erövrat mitt hjärta.

 

Sång nr 5.

Här kommer en främling från fjärran ort. Jesus vid hjärtats dörr, Upp. 3:20. Sången tr. i Pietisten nr 9 1844 och sedan i L:s Andeliga Sånger 1848. Den är inledningssången i Ahnfelts Andeliga Sånger och där något bearb. Mel. av Ahnfelt 1850. Sången finns med så sent som i Sånger och Psalmers utgåva 1951.

 

Lindblad, Johan Michael

var tidigt en stark andlig personlighet. Den bedårande naturen i Karlstorp satte också sina spår i honom och han jämförde landskapet med ett alplandskap, även då han var präst i Gränna bedårades han av den vackra naturen där och mindes hur naturintresset väckts hos honom i Karlstorp. Både hans Gudsupplevelse och naturhängivenhet återspeglas i hans sånger

Sång nr 6.

På öde heden stod en halvbränd ros. (Den brutna rosen) ”Jesus och själen” är rubr. över denna allegoriska sång i L:s Andeliga Sånger 1848. Det är en sång i romantikens känslofyllda anda. Mel. av J. A. Hultman i Solskenssånger 1913.

65 år efter utgivningen skrev Hultman denna melodi. Kan ha sjungits på melodin till sången ”En morgon utan synd jag vakna får”.

 

 

Sång nr 7.

Håll dig vid klippan, dyrköpta själ. Sång om Jesus-gemenskap, förf. 19.3.1878 och tr. Östra Smålands Missionsblad nr 4 samma år. Tydligen har den tillkommit under intryck av en berättelse i Söndagsskolklockan nr 1, 1877. Där berättas om en flicka och hennes bror, som befann sig inne i en trång järnvägstunnel i Klippiga bergen just som tvenne tåg skulle passera. Flickan förde hastigt sin bror in i en av de fördjupningar som fanns i tunnelns sidor, och ställde sig själv i en annan, under det hon ropade: ”Håll dig nära intill klippan”. Tågen rusade förbi, men barnen var skyddade av klippan, O. återger berättelsen och tillämpar den allegoriskt i en längre utläggning, som helt överensstämmer med sången. När SMs tillkom 1893 gjorde A. G. Lindqvist en omskrivning av O:s text. Han talar mer direkt och utan allegoriserande syftning om Jesus och själen: Håll dig till Jesus, ängsliga själ. Mel.: Jesus för världen givit sitt liv.

Dessa omskrivningar som förekommer i SMs sångbok 1893 var ibland betingade av att man inte hade lyckats att göra upp med de som hade rättigheterna på tidigare sångboksutgivning. T. ex. skrev man en egen text till sången Tryggare kan ingen vara.

 

Ottander, Otto Alfred,

Under sin tid i Småland var han sex år ordf. i Östra Smålands Missionsförening och utgav dess månadsblad. Denna tid skrev han också ett flertal sånger, utg. 1877—80 under titeln Sjunger Herranom alla land. F. o. m. 6:e uppl. 1885 kallades samlingen Korsblomman.

. O., var en typisk ”läsarpräst”.

 

Sång nr 8.

Vi ha en Gud med fadershjärta. Guds frälsande nåd i Kristus. Förf. julafton 1875 och tr. i östra Smålands Missionsblad nr 1, 1876 och i O:s sångsamling 1877. Mel. i Psalmisten: Där uppe ingen död skall vara. (Svarta Sara).

 

Lindblad, Johan Michael,

Modern dog då J. M. endast var sju år. Han tänkte ofta på att hon var i himlen och med sin älskliga blick följde honom på jorden.

 

Sång nr 9.

En ängel, osedd, ned till jorden svävar. Under rubr. ”Engelen kallad Död” utg. i Andeliga Sånger 1848 med anslaget Till jorden ner en ängel osedd svävar. Den går helt i romantikens känslosamma smak och blomsterrika stil. Mel. i SMs 1920” från  J. Blomqvists musiktidn. Fridsrösten 1880-talet. (Oskar Lövgren)

 

Sång nr 10.

Vi bo ej här, vi blott här nere gästa. Skriven 30.8.1876 och tr. i östra Smålands Missionsblad nr 10 1876 under rubr. ’Tankar på hemresan”. Denna O:s folkligt enkla och bildrikt frodiga läsarsång har blivit mycket sjungen. Det är tydligt att O. lånat uppslaget och det mesta av v. l från en sång i Gotlands Missions-Tidning nr 9 1875. Där heter det: ”Jag bor ej här, jag endast gästar en liten tid på denna Jordans strand. Däruppe bor min vän; det fästar ock hjärtat där med starka kärleksband.” Redan från början hänvisades till mel.: O fröjden er därav, I Jesu vänner. Denna mel. ingår i Melodier till Hemlandssånger 1877 och är den nu vanligen använda. Mel. är troligen en folkmelodi. Mel. i Psalmisten: Jag har en vän, så huld, så mild, så tålig.

 

Faktauppgifterna är mestadels hämtade ur Oskar Lövgrens Psalm och Sånglexikon samt ur Ture Nermans En präst av gamla stammen.